Patientinformation

Hudcancer

Hudcancer är den vanligaste cancerformen i Danmark. Här kan du läsa vad hudcancer är, hur den ser ut, när du bör gå till läkare och hur den upptäcks och behandlas.

Faktagranskad av Martin Glud, överläkare och specialistläkare i hudsjukdomar, med.dr.

Uppdaterad 9 november 2026

Var uppmärksam på

Sår som inte läker

Särskilt i ansiktet – eller en knuta som blöder eller vätskar.

Röda, fjällande fläckar

Förändringar i huden som inte försvinner.

Pärlemorglänsande knuta

En blank, lätt genomskinlig knuta, oftast i ansiktet.

Introduktion

Vad är hudcancer?

Hudcancer uppstår när cellerna i huden skadas – oftast av UV-strålning från solen eller solarier – och börjar dela sig okontrollerat. Därför sitter hudcancer oftast där huden har fått mest sol: ansiktet, öronen, hårbotten, halsen och händerna.

Man skiljer mellan vanlig hudcancer – basalcellscancer och skivepitelcancer – och malignt melanom, som är ovanligare men allvarligare. Aktinisk keratos är ett förstadium som kan utvecklas till skivepitelcancer.

Läs mer om hudcancer där den oftast uppstår: hudcancer i hårbotten och hudcancer i ansiktet, på örat och på läppen.

Se de olika typerna av hudcancer

Symtom

Så kan hudcancer se ut

Vanlig hudcancer kan uppstå var som helst på kroppen, men de allra flesta fall sitter på huvudet och halsen. Ofta rör det sig om ett sår som inte vill läka eller en knuta som blöder eller vätskar. En erfaren hudläkare kan oftast lätt känna igen hudcancer, men den kan förväxlas med en godartad hudsjukdom.

Nodulär basalcellscancer

Den vanligaste formen. Den syns oftast i ansiktet som en pärlemorglänsande knuta, ibland med ett sår.

Ytlig basalcellscancer

Syns oftast på bålen och särskilt på överarmarna som röda, fjällande förändringar i huden. Den kan förväxlas med eksem eller psoriasis, så det är viktigt att låta en hudläkare titta på området.

Infiltrativ basalcellscancer

En mindre vanlig form med ett mer aggressivt växtsätt och större risk för återfall. Den liknar ärrvävnad, och det kan vara svårt att se var cancern slutar och den friska vävnaden börjar.

Förstadium: aktinisk keratos

Små röda eller brunaktiga fläckar som kan fjälla eller kännas sträva, på hud som har fått mycket sol genom åren. Aktinisk keratos är inte cancer, men ska behandlas eftersom den kan utvecklas till skivepitelcancer.

Se bilder på hudcancer

Vanlig hudcancer är inte malignt melanom

Det är viktigt att skilja mellan vanlig hudcancer och malignt melanom (hudcancer i en leverfläck). De två sjukdomarna beter sig olika och behandlas olika.

Om malignt melanom

Förekomst

Den vanligaste cancerformen i Danmark

Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer, och antalet nya fall ökar fortfarande. Enligt den danska cancerorganisationen Kræftens Bekæmpelse var det 12 000 nya fall 2014, jämnt fördelade mellan män och kvinnor – en fördubbling på tio år.

Hudcancer växer långsamt. Den uppstår oftast i ansiktet, på öronen, i nacken och på övre delen av bröstet, men kan förekomma var som helst på kroppen. Sjukdomen drabbar framför allt äldre, men de senaste åren har den blivit vanligare bland yngre.

30 %
livstidsrisk att utveckla hudcancer.
20 %
av alla nya fall uppstår hos personer under 50 år.
40 %
risk för ny hudcancer på ett annat ställe på kroppen om du har haft det en gång.
  • Under de senaste 30 åren har antalet fall av hudcancer tredubblats bland danska kvinnor och mer än fördubblats bland danska män.
  • Cirka 40 danskar får varje dag diagnosen hudcancer – fler än en skolklass. Det motsvarar över 14 600 nya fall om året.
  • Över 121 000 danskar har behandlats för sjukdomen. Det verkliga antalet är troligen dubbelt så stort, eftersom många fall inte registreras.

Riskfaktorer

Vem löper risk?

Risken för hudcancer ökar med åldern och med hur mycket sol du har fått – både utomhus och i solarium. Därför uppstår hudcancer framför allt på de ställen som får mest sol.

  • Ljus hy som lätt bränns i solen
  • Tidigare strålbehandling
  • Intag av arsenik (användes tidigare mot psoriasis)
  • Långvarig kontakt med cancerframkallande ämnen som sot och tjära
  • Nedsatt immunförsvar eller behandling med immunhämmande läkemedel – då verkar hudcancer uppstå 10–15 år tidigare än normalt

Om du en gång har fått diagnosen hudcancer är risken 40 % att du får det igen på ett annat ställe på kroppen. Därför rekommenderar vi en årlig kontroll hos en hudläkare. En helkroppsundersökning är ett bra sätt att hålla koll på hela huden.

Så skyddar du dig

Du kan själv minska risken genom att skydda huden mot solen: Sök skugga mellan kl. 12 och 15, använd kläder och solhatt och använd solskydd där huden inte är täckt. Undvik solarier. Läs mer hos danska Kræftens Bekæmpelse om UV-strålning och cancer.

Gå till läkare

När bör du gå till läkare?

Låt en läkare titta på huden om du har:

  • ett sår som inte läker, eller som blöder om och om igen
  • en knuta eller fläck som växer eller förändras
  • en röd, fjällande fläck som inte försvinner
  • en leverfläck som ändrar storlek, form eller färg, eller som skiljer sig från de andra

Vänta inte för att se om det går över av sig självt. Ju tidigare hudcancer upptäcks, desto lättare är den att behandla. Du kan gå till din läkare eller vårdcentralen – eller boka tid direkt hos någon av våra specialistläkare utan remiss.

Boka tid

Diagnos och behandling

Så ställs diagnosen

Diagnosen ställs utifrån ett vävnadsprov, antingen en biopsi eller en skrapning (curettage).

Hudcancer förstör vävnaden där den sitter, men sprider sig bara mycket sällan till andra delar av kroppen. Däremot finns det en betydande risk att den kommer tillbaka efter behandlingen – hälften av återfallen ses inom de första tre åren. Risken beror på cancerns storlek, typ och placering, på behandlingen och på läkarens erfarenhet.

Hudcancer kan behandlas på flera sätt: skrapning och krämer, som framför allt används vid lågrisktumörer, kirurgi som Mohs-kirurgi, och strålbehandling.

Mohs-kirurgi ger den största säkerheten för att all cancer har tagits bort, och därmed den lägsta risken för återfall. Fem år efter behandlingen är återfallsfrekvensen 1–3 % för hudcancer som inte har behandlats tidigare och 5–10 % för hudcancer som har kommit tillbaka. Mohs-kirurgi räknas därför som guldstandard vid högrisk-basalcellscancer på huvud och hals, eftersom metoden ger det säkraste och kosmetiskt bästa resultatet.

Många får hudcancer på öronen, näsan och vid ögonen, där ett ärr kan vara besvärande. Eftersom Mohs-kirurgi bara tar bort den vävnad som är nödvändig blir ärret så litet som möjligt.

Läs också om basalcellscancer och skivepitelcancer i danska Patienthåndbogen på sundhed.dk och om vanlig hudcancer hos danska Kræftens Bekæmpelse.

Källor
  • Cancerregistret 2014. www.sundhedsdatastyrelsen.dk (10 april 2016).
  • Miller DL, Weinstock MA. Nonmelanoma skin cancer in the United States: incidence. J Am Acad Dermatol 1994;30:774-8.
  • Leman J, McHenry P. Basal cell carcinoma. Arch Dermatol 2001;137:1239-40.
  • Diffey BL, Langtry JAA. Skin cancer incidence and the aging population. Br J Dermatol 2005;153:679-80.
  • Birch-Johansen F, Jensen A, Mortensen L et al. Trends in the incidence of nonmelanoma skin cancer in Denmark 1978-2007: rapid incidence increase among young Danish women. Int J Cancer 2010;127:2190-8.
  • Baxter JM, Patel AN, Varma S. Facial basal cell carcinoma. BMJ 2012;345:e5342.
  • Rowe D, Carroll R, Day C. Long-term recurrence rates in previously untreated (primary) basal cell carcinoma: implications for patient follow-up. J Dermatol Surg Oncol 1989;15:315-28.
  • Smeets NWJ, Kuijpers DIM, Nelemans P et al. Mohs’ micrographic surgery for treatment of basal cell carcinoma of the face – results of a retrospective study and review of the literature. Br J Dermatol 2004;151:141-7.

Frågor och svar

Bra att veta om hudcancer

Vilka är symtomen på hudcancer?

Var uppmärksam på sår i huden som inte läker – särskilt i ansiktet – röda, fjällande förändringar som inte försvinner och pärlemorglänsande knutor. Vanlig hudcancer kan uppstå var som helst på kroppen, men de flesta fall sitter på huvudet och halsen. Ofta är det ett sår som inte läker, eller en knuta som blöder eller vätskar. Se de olika typerna av hudcancer.

Hur ställs diagnosen hudcancer?

Diagnosen ställs utifrån ett vävnadsprov – antingen en biopsi eller en skrapning (curettage). Visar provet hudcancer går läkaren igenom dina behandlingsalternativ med dig. Skrapning och krämer används främst vid lågrisktumörer, medan Mohs-kirurgi ger störst säkerhet för att all cancer har tagits bort, och därmed lägst risk för återfall.

Undersökning av en leverfläck med dermatoskop

Privat klinik

Är du osäker på en fläck?

Som privat klinik kan vi erbjuda korta väntetider, och du behöver ingen remiss. En specialistläkare kan titta på en enskild fläck eller undersöka hela din hud.