Vad är vanlig hudcancer (basalcellscancer)?
Den vanligaste formen av hudcancer i Sverige
Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer. Förekomsten av denna typ av hudcancer ökar fortfarande i antal. Enbart inom de senaste 10 åren har antalet nya fall fördubblats. Enligt Cancerfonden får årligen 30 000 – 35 000 personer basalcellscancer i Sverige.
Hudcancer är långsamt växande och kan alltid botas. Hudcancer utvecklas oftast på ansikte, öron, nacke och övre delen av bröstet, men det kan finnas överallt på kroppen. Sjukdomen finns mest hos den äldre delen av befolkningen, men de senaste åren har det blivit en större ökning bland yngre personer. Risken att under ett liv utveckla hudcancer är 30%, och 20% av alla nya fall förekommer hos personer under 50 år.
Risken för att utveckla denna cancerform ökar med ålder och mängd av sol exponering, både i solen och i solarium. Det är därför du utvecklar hudcancer på de solutsatta områdena på kroppen. Andra riskfaktorer är personer med ljus hud som lätt bränner sig i solen. Tidigare strålbehandling eller förtäring av metall arsenik (anti-psoriasis) och långvarig exponering av cancerframkallande ämnen som sot och tjära innebär också en risk. Det finns indikationer på att personer med nedsatt immunförsvar eller patienter som behandlas med immun suppressiva läkemedel kan utveckla hudcancer 10-15 år tidigare än normalt.
När man en gång har fått konstaterat hudcancer finns det 40% risk för att utveckla hudcancer någon annanstans på kroppen. Därför rekommenderas hudcancerpatienter årliga kontroller hos en hudläkare.
Hudcancer är en invasiv tumör som förstör vävnaden lokalt, men som sällan sprider sig (metastaser). Dock finns det en betydande risk för återfall efter avslutat behandling. Häften av dessa återfall ses inom de första tre åren. Risken för återfall beror på tumörstorlek, tumörtyp, placering av tumör, behandlingsalternativ och läkarens kompetens.
Diagnosen ställs på basis av ett vävnadsprov (biopsi, curettage).
Det finns flera typer av behandlingar för hudcancer. Exempelvis curretage/scrapping och krämer (båda är speciellt vanliga för lågrisk tumörer) och kirurgiska ingrepp (som Mohs kirurgi) och röntgenstrålar. Mohs kirurgi ger största möjliga försäkran att tumören har avlägsnats från den friska vävnaden, vilket ger den lägsta återfallsfrekvensen (recidiv). Efter fem år är återfallsandelsen efter första fallet av hudcancer 1-3% vid behandling med Mohs kirurgi. Vid upprepade fall är det 5-10%. Mohs kirurgi anses vara en ”golden standard” för behandling av högrisk basalcellscancer (BCC) i huvudet-hals-området, eftersom denna metod ger de mest säkra och kosmetiskt optimala resultaten. Läs mera om Mohs kirurgi här.
Källor
Cancerregistret 2014. www.sundhedsdatastyrelsen.dk (10. apr 2016).
Miller DL, Weinstock MA. Nonmelanoma skin cancer in the United States: incidence. J Am Acad Dermatol 1994;30:774-8.
Leman J, McHenry P. Basal cell carcinoma. Arch Dermatol 2001;137: 1239-40.
Diffey BL, Langtry JAA. Skin cancer incidence and the aging population. Br J Dermatol 2005;153:679-80. 5. Birch-Johansen F, Jensen A, Mortensen L et al. Trends in the incidence of nonmelanoma skin cancer in Denmark 1978-2007: rapid incidence increase among young Danish women. Int J Cancer 2010;127:2190-8
Birch-Johansen F, Jensen A, Mortensen L et al. Trends in the incidence of nonmelanoma skin cancer in Denmark 1978-2007: rapid incidence increase among young Danish women. Int J Cancer 2010;127:2190-8 [6] Baxter JM, Patel AN, Varma S. Facial basal cell carcinoma. BMJ 2012;345:e5342-e5342.
Baxter JM, Patel AN, Varma S. Facial basal cell carcinoma. BMJ 2012;345:e5342-e5342.
Rowe D, Carroll R, Day C. Long-term recurrence rates in previously untreated (primary) basal cell carcinoma: implications for patient followup. J Dermatol Surg Oncol 1989;15:315-28.
Smeets NWJ, Kuijpers DIM, Nelemans P et al. Mohs’ micrographic surgery for treatment of basal cell carcinoma of the face – results of a retrospective study and review of the literature. Br J Dermatol 2004;151:141-7.